Inom sjukvården ställs sjuksköterskor inför situationer där vård i livets slutskede krävs. Som sjuksköterska är en av de svåraste uppgifterna i yrket att möta döende patienter och deras närstående. Syftet med litteraturstudien är att undersöka allmänsjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede, utanför specialiserade palliativa vårdenheter som till exempel hospice. Resultatet delas in i sju kategorier: Sjuksköterskors känslor i mötet med palliativ vård, Tidsbrist och stress, Resurser för att hantera påfrestande situationer, Vikten av erfarenhet, Betydelsen av kommunikation, Anhörigas roll i vården samt Positiva erfarenheter av vård i livets slutskede som speglar sjuksköterskors upplevelser. Denna litteraturstudie visar att det är komplext att vårda patienter i livets slut men med stöd och erfarenhet kan de negativa upplevelserna vändas till en personlig utveckling i yrkesprofessionen för allmänsjuksköterskan..

Den palliativa vården, vården i livets slutskede, är ojämnt fördelad över Sverige. Men vad beror det på? Vilka brister finns det, och hur ser situationen ut i Stockholmsregionen? Hur behandlar man dödssjuka människor, och hur är det att jobba nära döden vecka in och vecka ut? Vad innebär egentligen vård i livets slutskede, att ge vård till döende personer med en obotlig sjukdom? Möt några skötare och läkare som arbetar med patienter vid livets slut..

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

Sjuksköterskor möter ofta patienter i livets slutskede och det är ett stort ansvar och en stor händelse att få vara med när en människa avslutar sitt liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där tre olika databaser har använts, Cinahl, Pubmed och Psycinfo. Tretton vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterade i fyra teman: att skapa en god relation, att ha ett känslomässigt engagemang, att bli berikad av sina erfarenheter och att skapa livskvalitet för den döende patienten. Resultatet visade att sjuksköterskors känslomässiga engagemang är betydelsefullt för att kunna ge en god palliativ vård.

Den yrkesgrupp som tillbringar en omfattande tid med döende patienter är sjuksköterskor. I likhet med sjuksköterskorna kommer sjuksköterskestudenterna i kontakt med dessa patienter i samband med sin verksamhetsförlagda utbildning. Det ställer krav på att sjuksköterskestudenterna är förberedda inför vårdandet av patienter i livets slutskede. Studenterna kan utifrån tidigare erfarenheter reagera olika och de kan ha svårt att veta hur de ska hantera situationen och sina känslor. För att studenterna ska kunna hantera situationen i sin framtida yrkesroll är det värdefullt att belysa dessa upplevelser.

Syfte:Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhusavdelningar.Metod:Beskrivande litteraturstudie som baserades på tretton vetenskapliga artiklar. Data inhämtades från databaserna Cinahl och Pubmed.Resultat:Att vårda patienter i livets slut på sjukhusavdelningar är en komplex situation. Sjuksköterskorna beskrev både upplevelser av tillfredsställelse och närhet samtidigt som de kunde känna sig otillräckliga. Relationer till patienter och närstående var betydelsefulla men en distansering var nödvändig för att behålla en professionell yrkesidentitet. Faktorer som påverkade upplevelserna var rädsla för den egna döden, tidigare erfarenheter, tidsbrist och den rumsliga miljön på avdelningarna.

Vård i livets slutskede är något som påverkar sjuksköterskor och vårdpersonal på olika sätt, exempelvis emotionellt. Vård i livets slutskede, även kallad palliativ vård, syftar till att lindra lidande för patienter i deras sista tid i livet. Litteraturstudiens syfte var att belysa upplevelserna av att vårda dessa patienter. Resultatet visade att upplevelserna påverkades av kulturen och de egna erfarenheterna. De teman som framkom var - omvårdnad av patienten, mötet med närstående, samarbete i teamet och existentiella upplevelser.

Sjuksköterskor idag har inte förutsättningar till att möta patienter i livets slutskede, eftersom de oftast inte har bearbetat rädslan för sin egen död, och accepterat den som en del av livet. Döden väcker starka känslor, därför är det viktigt att lära sig hantera dessa, för att kunna tillfredsställa patienters psykologiska behov. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor förhåller sig och hanterar mötet med patienter i livets slutskede. Litteraturstudien är baserad på 16 vetenskapliga artiklar, där tre huvudteman valdes ut och redovisades i förhållande till syftet; accepterandet av döden, användandet av copingstrategier samt emotionell distans. Resultatet visar att sjuksköterskan bör hantera känslor och accepterandet av sin egen död för att inte skrämmas av döden, copingstrategier är någonting som används och utvecklas med sjuksköterskans erfarenhet samt att sjuksköterskor ofta väljer att distansera sig emotionellt vid mötet med patienter i livets slutskede för att undvika emotionell stress..

AbstraktBakgrund: Det blir allt vanligare att anhöriga vårdar en sjuk i livets slutskede i hemmet. Anhöriga som vårdar en sjuk där vården övergått från palliativ vård till vård i livets slutskede har rätt till emotionellt, fysiskt och psykiskt stöd. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas erfarenheter av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie där aktuell forskning söktes i databaserna Pubmed, Cinahl och PsycINFO. I databaserna togs det fram både kvalitativa och kvantitativa artiklar som kvalitetsgranskades.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt land där mer än 2 000 000 människor har en utländsk bakgrund. Sjuksköterskor möter idag allt fler patienter med annan kulturell bakgrund, som kan ha olika värderingar och behov. Kommunikationsproblem och kulturella skillnader kan påverka omvårdnaden vid palliativ vård i livets slutskede. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av transkulturell omvårdnad vid palliativ vård i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar som kvalitetgranskades och det gjordes en innehålls analys.

Syfte. Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av mötet med patienter i behov av palliativ vård och/eller patienter i behov av vård vid livets slutskede. Metod. En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju sjuksköterskor som valdes ut genom ett bekvämlighetsurval.

Bakgrund: Sjuksko?terskor ka?nner sig osa?kra i mo?tet med patienter i livets slutskede och saknar kunskap i andliga och existentiella fra?gor. Da? patienter i livets slutskede befinner sig pa? vanliga va?rdavdelningar beho?ver allma?nsjuksko?terskan kunskap om andlighet i livets slutskede, sa?rskilt da? patienter inte fa?r sto?ttningen som o?nskas fra?n sjukva?rdspersonal i andliga fra?gor. Syfte: Beskriva andlighetens betydelse fo?r patienter i livets slutskede Metod: En litteraturstudie baserad pa? vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Att tillföra vätska och näring till en patient i livets slutskede minskar sällan symtom utan kan snarare tillföra ytterligare komplikationer. Studier visar att det trots detta tillförs vätska och näring till patienter i livets slutskede. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av artificiell vätske- och näringstillförsel till patienter i livets slutskede. Metod: 10 kvalitativa empirska studier har i litteraturstudien sammanställts och analyserats. Författarna genomförde en systematisk artikelsökning i Cinahl, PubMed, Academic search elite och Medline.

Bemötandet av patienter i livets slutskede ställer stora krav på vårdaren. Egenskaper som kan hjälpa oss som vårdare i vårt möte med döende patienter är en god självkännedom, självreflektion, empatisk förmåga samt såväl fackkunskap men även kunskap om patientens psykologiska och sociala förhållanden. Syftet med studien vara att beskriva vilka faktorer som är av betydelse mellan vårdare och patient i bemötandet med patienter i livets slutskede. Metoden var en litteraturstudie där sökningen i databasen utfördes för att få fram vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte. Även en manuell söknings utfördes på biblioteket.

Bakgrund: Samtal om övergången från en botande behandling till palliativ vård kan vara svårt. Sjuksköterskan har en central roll i omvårdnaden och att kommunicera med patienter är betydelsefullt för omvårdnaden av döende patienter. Livets slut är ett känsligt ämne att samtala om och lätt att undvika. Detta kan bero på bristande erfarenhet, utbildning, tidsbrist och rädsla inför ämnet.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av samtal med vuxna patienter i livets slutskede.Metoden var en allmän litteraturstudie, som byggde på tretton artiklar.Resultatet visade upplevelser som påverkade sjuksköterskan i kommunikationen med patienter i livets slutskede. Till exempel rädslan att ta ifrån patienten hoppet, brist på utbildning, erfarenhet och tid.